Värk helvete!
Dagarna när smärtan är nästan obefintlig, när den bara ligger och maler på 2, 3 på skalan, då lever jag. Då kan jag fungera nästan normalt. Sluddrar bara lite, släpar benen en aning mindre och kan skriva längre inlägg i ett svep. Mest av allt undrar jag varför det gör så ont, hela tiden, varje dag, månad efter månad. Ska det vara så här resten av livet? Varför? Vem bestämde det liksom? Den som tog det beslutet borde få sparken… *fnissar till*
De senaste två nätterna har jag vaknat av frenetiska ryckningar i benen och smärta. Ryckningarna är nästan värre än smärtan. Man kan somna om även om det gör ont eftersom man tillslut blir så utmattad att man liksom inte har nåt val än att sova. Ryckningarna däremot. De väcker mig, tvingar mig att vara vaken, attackerar utan förvarning och gör benen och fötterna till ömmande, öppna sår.
Försöker sätta diagnos på mig själv men symptomen delas av så många olika ”sjukligheter” att jag bara blir mer förvirrad…
Egentligen ville jag skriva nåt roligt, nåt intressant, men värkhelvetet tar över här också.Värken i huvudet gör mej galen och nästan på dåligt humör!
