Högt upp.
Högt upp står jag, på en trappa av svartaste sten.
Trappan jag byggt själv genom mina levnadsår.
Trappan jag byggt av mina dystra och sorgliga minnen, av min
ångest och oro som jag lagt bakom mig.
Genom åren har trappan blivit högre och högre, stenen verkar svartare och svartare,
men jag tittar ALDRIG tillbaka, jag fortsätter
att bygga MIN väg genom livet.
Jag stod högt uppe på trappan och såg en vit fågel komma mot mig.
Den landade på min axel och
viskade "du kan inte fly längre".
Jag har börjat om på nytt och hoppas Aldrig att jag skall ramla ner från stegen och nå botten.
Jag har börjat bearbeta mina sorger och skall aldrig mer bygga upp denna fruktansvärda stege igen.
jag längtar efter den dagen då mitt fall tar slut.
jag är på god väg!!!
Trappan jag byggt själv genom mina levnadsår.
Trappan jag byggt av mina dystra och sorgliga minnen, av min
ångest och oro som jag lagt bakom mig.
Genom åren har trappan blivit högre och högre, stenen verkar svartare och svartare,
men jag tittar ALDRIG tillbaka, jag fortsätter
att bygga MIN väg genom livet.
Jag stod högt uppe på trappan och såg en vit fågel komma mot mig.
Den landade på min axel och
viskade "du kan inte fly längre".
Jag har börjat om på nytt och hoppas Aldrig att jag skall ramla ner från stegen och nå botten.
Jag har börjat bearbeta mina sorger och skall aldrig mer bygga upp denna fruktansvärda stege igen.
jag längtar efter den dagen då mitt fall tar slut.
jag är på god väg!!!
Kommentarer
Trackback